Bostadsventilation under sjukdomsperioden

Just nu pågår en omfattande förändring i samhället med anledning av den prövning som den pågående Coronapandemin utsätter oss för, det påverka oss alla på ett eller flera sätt.

Tråkigt nog får vi ta del av stora permitteringar där ett stort antal människor för en tid förlorar jobbet och uppmanas att stanna hemma. Många uppmanas, eller väljer själva att jobba hemifrån. Samhället uppmanar oss att inte resa, ens inom landet för att undvika smittspridning och vi måste för en tid anpassa oss efter en helt ny situation. Denna nya situation innebär att vi med största sannolikhet kommer att se annorlunda på vår omvärld och ändra vårt sätt att leva även efter att krisen klingat av.

Resande i arbetet kommer troligen att minska, företag och organisationer kommer i större utsträckning kommunicera mer via teknik, snarare än personliga möten. Det är mer kostnadseffektivt och det är bra för miljö och människa. Vi blir nu mer eller mindre tvingade att ta till oss ny teknik för att kommunicera, något som i sin tur driver på både etableringen, och utvecklingen av nya kommunikationssätt. Samtidigt har personer som normalt inte tidigare jobbat hemifrån, nu etablerat bättre förutsättningar och arbetsmetoder för att i större utsträckning arbeta mer på distans och spendera mindre tid på sin ordinarie arbetsplats än tidigare.

Både i närtid och förmodligen på sikt kommer vi spendera mer tid i hemmet, och med erfarenheterna från Corona pandemin kommer vi sannolikt ha en större respekt för virussjukdomar under lång tid framöver. Men hur väl står sig en vanlig bostadsventilation under sjukdomsperioden och dessa nya förutsättningar?

Ventilation

Ventilation spelar en viktig roll för säker och sund inomhusmiljö. I ett begränsat utrymme har människor effekten att luftkvaliteten försämras, medan ventilationen med utomhusluft motverkar den effekten. De flesta experter indikerar att vi bör köra ventilation ännu mer under denna sjukdomsperiod. Det finns metoder för att säkerställa god inomhuskvalitet och kontrollera luftburen infektion som har bevisad effektivitet.

Främst hjälper ventilationen till att späda ut luftburna föroreningar, vilket gör infektioner mindre troliga. En studie publicerad förra året fann man att ventilation med frisk uteluft, redan vid minimivärden, minskade influensatransmission som motsvarade, att 50 procent till 60 procent av personerna i byggnaden vore vaccinerade.

I kommersiella byggnader med mekaniska ventilationssystem som är avstängda under obemannade timmar rekommenderas förlängda driftstider. Ändra driftstiderna för att starta ventilationen ett par timmar tidigare och stäng av senare än vanligt. Bäst är att köra ventilationen dygnet runt under sjukdomsperioden. I våra bostäder är det föreskrivet att ventilationen vara i drift dygnet runt, eventuellt med lägre ventilationshastigheter när människor är frånvarande.

Mekaniska ventilationssystem i bostäder kan delas upp i konstant varvtal och system med variabel luftvolym (tryck eller flödesreglering). Oavsett system ska ventilationen alltid hållas igång, och vid det inställda luftflödet eller öka luftflödet om möjligt. För behovsstyrda system där luftflödet regleras efter antalet människor kan det vara en bra idé att öka lägsta luftflödet under dessa tider för att säkerställa att rumsluften byts till ren luft under perioder då bostaden är tom.

Återcirkulation av luft är inte ovanligt i småhus med luftburen värme, men det kan öka risken för spridning av infektion från rum till rum. Genom att eliminera oavsiktlig återcirkulation och begränsa användningen av blandning kan vi minimera riskerna. Virus i returledningar kan komma in igen i byggnaden där ventilationsaggregat är utrustade med recirkulation av luften. Det rekommenderas att undvika användning av återcirkulation under virusperioder där så är möjligt och lämpligt.

I fastigheter med självdrag så sker luftomsättningen genom termisk stigning i vertikala kanaler och den varma murstocken. I dessa system kan inte ventilationsflödet alls påverkas, utan sker helt med hjälp av naturlagarna. Ofta finns en stor andel ofrivillig ventilation i samband med blåsig väderlek, och stora skillnader mellan luftomsättningen beroende på olika våningsplan i byggnaden. En studie visar att översta våningen i ett flervåningshus ofta överventileras, medan de nedre våningsplanen knappast har någon ventilation alls.

Vad händer då när vi även spenderar hela arbetsdagar i hemmet?  

Vi går snart in i den varma årstiden och det blir mer påtagligt hur ventilationen fungerar allt eftersom det blir varmare inomhus. Då fler spenderar mer tid i hemmet, och använder mer teknisk utrustning bildas mer värme inne i bostaden och en otillräcklig ventilation kan inte transportera bort värmeöverskottet. Otillräcklig ventilation har dålig inverkan på vår prestation och vi orkar mindre. Som jämförelse är luftomsättningen i ett kontor normalt 1,5 till 4 liter per sekund och kvadratmeter, medan det i en bostad med mekanisk ventilation normalt är ett friskluftsflöde på 0,35 liter per sekund och kvadratmeter boyta. Det är alltså ca 5-10 gånger mer friskluft i ett kontor jämfört med den egna bostaden, i vilken vi nu spenderar en stor del av vårt liv. Därför är det av stor vikt att de ventilationssystem vi har i bostäder är i gott skick för att säkerställa hälsa och välbefinnande.

Sammanfattning

Så, vad kan vi göra för att säkerställa god ventilation under sjukdomsperioden och minska risken för spridning av virus?

- Säkerställ att fläktar är i drift, och att de går dygnet runt

- Kontrollera att friskluftsventiler står i öppet läge

- Öka ventilationen efter tid/utetemperatur/luftflöde

- Återcirkulera inte luft - minimera recirkulation

- Kontrollera att eventuella filter i ventiler/aggregat är bytta/rena

Hittills har inga studier visat att ventilationssystem är en av de viktigaste bärarna av sjukdomar och virusöverföring, så fortsätt att använda ventilation för att förebygga sjukdomar genom att använda frisk luft och ha kontroll över eventuella risker.